Lite uppgiven.

Ni vet när man har såna där nätter då man vaknar på morgonen och funderar om man verkligen har sovit? En sån natt hade jag inatt. En sorts stress i kroppen som gör att jag sover oroligt (vad detta kommer ifrån vet jag inte..). Vaknar med huvudvärk för att jag dricker så förbaskat dåligt om dagarna! Trött. Seg. Huvudvärk och sen lite regn på det. Jag tänker att jag ska vara lite lat idag och ta bilen till jobbet istället för cykeln, planerar in extra promenad till kvällen istället och har ju ändå träning att göra efter jobbet..den första kommentaren som möter mig på jobbet är ”sååå, ingen cykel idag..”.

En liten liten kommentar och jag känner mig värdelös som gjorde det val jag gjorde. Hur kunde jag vara så otroligt lat? Jag vet att jag har skrivit mycket om dessa onödiga kommentarer. Men hur länge ska man orka stå emot dem? Kan inte bara folk sluta att lägga sig i vad andra gör och fokusera på sig själva istället?! Jag vill inte behöva svara med samma kommentarer tillbaka, med jag kanske inte har något annat val? Att tiga ihjäl det hela verkar ju inte fungera, och jag vill inte finna mig att det fortsätter heller. Eller så kanske man ska säga rätt ut att de där kommentarerna är onödiga..men, det leder ju till att man sårar den andra..suck. Att bygga upp den där muren som kanske kan kallas självkänsla tar sin tid, och det går inte fortare om varje framsteg hela tiden raseras.

Träningen igår var kort. Men det blev ändå en lååång kväll på Friskis (varför gå hem när man kan hänga med Emma liksom?). Min träning var 10 min AMRAP boxhopp@50cm. Hur värmer man upp inför ett sånt pass egentligen? 🙂 153 hopp fick jag ihop. Bra? Kanske.. Det är en hel del kilon som ska förflyttas varje hopp. 93 kg närmare bestämt. Första gången jag skriver ut det så här, jag kan knappt säga det högt till andra. Men på sätt och vis har jag blivit likgiltg inför siffran. Jag skäms, men accepterar. Eller kan man säga att jag accepterar då jag varje dag för en kamp för att få siffran att bli lägre? En kamp som inte riktigt går som jag vill dock..

Tur att det snart är lunch. Då ska jag ut och hoppa i vattenpölar. Det gäller att hitta de små sakerna som sagt..

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s