Ett större perspektiv.

Gårdagens träning genomfördes på Friskis. Och återigen slog det mig hur långt vi i CrossFitvärlden har kommit gällande att acceptera våra kroppar och att alla ser olika ut, samt hur ovanligt trevliga vi verkar vara.

Gårdagens träningsoutfit var inte speciellt ovanlig. Jag hade mina shorts från Reebok (jaa..de är ju ganska så korta, men det är ett par shorts iallafall) och ett vanligt rosa linne. Vilka blickar det genererade! Varje gång man gick genom gymmet var det som att gå på en catwalk. Blickar som synade en upp och ner. Det där elaka leendet. Viskningar. Jag hade antagligen inte noterat detta om det inte var för att det blev en sån stor kontrast från det jag är van vid på boxen. Och det är ju inte första gången jag märker det, utan så här har det varit varje pass jag gjort utanför en CrossFitbox. När jag tränade på YesBox så drog jag oftast på mig första bästa plagg jag hittade, nuförtiden så hör det till att kolla hur man ser ut i spegeln innan jag går till gymmet.

Inom CrossFiten så för vi långa diskussioner om vi i våra boxar ska tillåta bar överkropp eller inte medans vi egentligen borde hylla det faktum att vi har lyckats med något som verkar vara obefintligt på andra gym! Man talar alltid om att alla är välkomna till en box oavsett vem man är, och ibland kan det låta som vanlig marknadsföring, ett sätt att locka så många som möjligt till sig. Men det är så sant så det finns inte! Det är nu, när jag får uppleva världen utanför en box igen som jag förstår allt det här så mycket bättre. Det är inte tomt prat! På en CrossFitbox kommer folk fram och hälsar, de hjälper dig om du ser vilsen ut, de ler mot dig och de accepterar dig oavsett vem du är eller hur du ser ut, oavsett om du tränar i kroppsstrumpa, lyftartrikå eller är halvnaken. Varför ska det vara så förbaskat svårt att göra det på andra ställen också?!

På sätt och vis är det tur att jag vet vad jag gör när jag tränar, att jag vet varför jag spenderar min tid på olika gym..för hade jag varit helt ny hade jag antagligen annars gömt mitt gymkort och inte vågat gå tillbaka. Och jag tänker inte vara den som faller för blickarna, de elaka leendena eller viskningarna. Snarare tvärtom, detta väcker den där andra sidan i mig..den där som sätter sig på tvären. Så ja. Jag tänker fortsätta träna i mina korta shorts, kanske att jag slänger av mig tröjan om jag vill. Jag ska le mot den som verkar osäker. Jag tänker hjälpa den som verkar vilsen. Mitt konkreta YesBox må vara borta, men det i mitt hjärta försvinner aldrig.

Godmorgon förresten.  

20140209_134638

 

 

20140123_164059

Shorts och topp eller underställ..valet ska vara mitt, ingen annans!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s