Man får må bra.

Vilken vecka det har varit. Och jag mår så fantastiskt bra just nu. Strunt samma om det bara är tillfälligt, jag njuter för fullt av att må som jag gör.

Jag börjar landa i min nya vardag. Att ha kvällarna fria. Att träna när jag vill och var jag vill. Kunna ta en promenad en kväll med en av mina bästa vänner UTAN att vi behöver se över våra kalendrar. Såna självklara saker som inte alltid är självklara, och jag vill så gärna komma ihåg känslan av att uppskatta dessa saker. Så länge jag kan ska jag glädjas över allt detta.

Det inte bara känns inom mig att livet börjar sakta ner en aning. Det syns också. Inte bara på att mina jäkla eksem äntligen har lugnat ner sig, eller att jag börjar tappa en del i vikt..utan det syns i min utstrålning, i mitt leende och i mina ögon. Det är en mer lugn Camilla man möter just nu. Tänk om vi inte hade slutat i tid, vart hade jag hamnat då? Nu när man ser och känner skillnaden förstår man allvaret och hur nära det var att gå riktigt illa.

Men fortfarande finns en viss sorg i hjärtat. I onsdags hämtades vikter och skivstänger av de som har köpt av oss. Jag stod där ensam i lokalen innan och efter och spelade upp bilderna och minnena från de månader vi har haft i denna box. Mindes tillbaka till sommarens kvällar och sörjde de kvällar som aldrig kommer. Jag följer utvecklingen runt omkring med ett tungt sinne, jag har svårt att acceptera och behöver läka mitt hjärta innan jag vet vilken fot jag står på. I dagarna dök nya uppgifter upp också…och ja..det verkar som om konkurrensen om CrossFitfolk i framtiden kommer bli allt mer hård i lilla Eskilstuna, hur många boxar ryms i stan? På sätt och vis är det riktigt skönt att stå utanför allt. 

Så mycket träning vet jag inte om jag har att rapportera. Jag tränar, det gör jag. Men mycket fokus går till Open. Jag är fortfarande grymt nöjd över mitt resultat på 14.1. 14.2 innebär tydligen C2B…spännande. Jag ska göra mitt bästa och samla så många jag bara kan, blir det bara en enda så kommer jag vara lika nöjd över det 🙂

Det mindre bra är att jag saknar min bil som sjutton…den är fortfarande kvar i Mora. När eller om den kommer hem igen vet jag inte ännu. Men men..jag cyklar till jobbet istället, och lite extra motion skadar ju inte 🙂

Sov gott!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s