Magi.

Lämnade jobbet efter 16. Den där pigga känslan som funnits tidigare var som bortblåst. Nu frös jag mest. I bilen satt jag och svor över att jag glömt vantarna hemma, det skulle bli kallt detta. Hög värme i bilen och jag frös ändå. Framme. Ut i kylan och av med jackan. Och sen var det bara att börja. Springa. Och helt plötsligt fanns inga negativa tankar kvar. Löpsteget kändes helt otroligt bra, lätt och kraftfullt. Efter 500 m är jag inne i skogen. Mörker. Flera av lamporna i spåret är trasiga och det gäller att sätta ner fötterna försiktigt. Håret i sin tofs slår rytmiskt från sida till sida. Jag hittar mitt tempo och sen infaller sig den där känslan då allt bara rullar på. Km efter km. Ånga kommer ur munnen och jag ler då och då. Det må vara mörkt runt mig men det är ändå där i skogen jag känner mig lugn och harmonisk. Det finns inget annat att göra än sätta den ena foten framför den andra.  Sista km börjar låren bli så där härligt stumma. Allt för snart slår klockans gps över till 10 km. Slut på det roliga för den här gången.

Dagen efter hungrig som bara den. Lite trött i benen. Men oj vad jag längtar till nästa vända i spåret. Det är roligt att svettas på boxen. Att lyfta vikter och känna mjölksyran spruta tillhör mina favorit saker. Men, det är något magiskt med dessa långpass i en mörk och kall skog…

Ren magi.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s