Långsamt. Men framåt.

Tränade i fredags. Rodd följt av löpning. Underbart pass även fast det är lite långtråkigt att sitta på roddmaskinen i 30 min och att det senare öste ner när jag sprang. Rodden var kontrollerad och jag kom långt för att ha rott i Z1-tempo. Löpningen har verkligen förbättrats under dessa veckor där jag har haft mer fokus på längre pass. Löpsteget känns lättare och jag känner mig inte tung längre, utan flyter mer fram. Det känns som om jag kan springa hur länge som helst och det är en uppskattad känsla. Av någon konstig anledning så älskar jag verkligen att springa under hösten och vintern, det får gärna vara hemskt väder och mörkt ute..det passar mig lite.

Efter träningen i fredags blev det promenad hem till Emms. Middag, efterrätt och bebismys. Och därmellan hann vi också planera framtiden lite. Förändringar är på G. Lite skrämmande, men samtidigt känns det positivt. Förändring, som jag i vanliga fall avskyr, kan ibland vara det enda rätta och precis det man behöver. Får se hur detta blir – det är bära eller brista som gäller, här gör vi inget halvdant.

Lördagen blev lugn. Eller lugn och lugn. Jag var förbannad större delen av dagen. När man jobbar så hårt med något och lägger så mycket hjärta i något så tar det så extremt djupt och hårt när man får negativitet mot sig. Och då jag är en sann känslomänniska tar jag mycket personligt. Hur mycket orkar man är en fråga som ofta dyker upp? Och om man orkar är det då värt det? Än så länge är det värt allt och lite till..men, det är en fin linje. Snälla. Ha det i åtanke. 

Då all energi i lördags gick till att vara arg och frustrerad “glömde” jag bort att äta. Inte bra. Rejält energiunderskott hela helgen och det visar också hur mycket jag fortfarande har att kämpa med. Som tur var så var det någon som tillslut tvingade i mig lite protein och en banan..man får omge sig med vettiga människor helt enkelt. Det där energiunderskottet kände jag nog av vid dagens träning. Det var segt att komma igång och kanske att det hade gått som jag ville om jag hade ätit och laddat ordentligt. Jag vet ju allt det där..men ändå så faller det så lätt i glömska.

Dagens pass bestod av tre olika maxförsök. Snatch, OHS och back squat. Ett PB och två tangeringar av tidigare PB. De flesta som läser denna blogg vet nog hur mina tankar går. En dag ska jag låta mig vara nöjd över resultat som dessa, för det jag har gjort är faktiskt bra. (Se Marcus, jag lyssnar på dig..:)). Jaha. Hur gick det då? 50 kg i squat snatch. Det vill sig verkligen inte med tyngre. Jag testade 52 kg och det som fattas är stabiliteten under stången. Snart så.. OHS klarade jag 72 kg. Nytt PB. Satte nästan 75 kg. Nästan. Back squat klarade jag återigen 100 kg. Stor skillnad sen förra gången. 105 kg var på håret, nästa gång klarar jag nog den vikten också. Det går framåt. Långsamt. Men framåt. Och det är väl det viktigaste?

God natt alla fina! Kom ihåg att vara snälla mot varandra. Den där som verkar så stor och stark är ibland liten och svag. Det yttre visar sällan hela sanningen nämligen. .

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s