En sorts längtan.

Idag var det svårt att vila. Först var jag nära att bege mig ut på en löptur.  Kläder och allt var packat och med till jobbet. Sen höll jag på att hoppa in och gästspela på ett pass på jobbet. Hmm..hur kommer det sig att lusten till att träna kan komma så intensivt helt plötsligt?

Idag handlade svårigheten inte om att jag kände mig “dålig” som vilade. Det är oftast därför jag struntar i mina vilodagar.  Nej, idag handlade det bara om rörelseglädje och om en längtan efter träning. 

Hösten är underbar för löpträning tycker jag. Kallt, klar och hög luft och framförallt mörkt. Jag älskar att springa i skogen i skenet av lamporna.  Jag längtar som bara den efter att få springa, jogga, lunka eller vad man nu vill kalla det. Utan klocka och bara för att jag vill och kan. Just nu saknar jag löpningen som bara den. Kan ni vara snälla och påminna mig om det ungefär halvvägs på Axa?

Aja. Jag var duktig idag och fullföljde aldrig mina planer på att frångå programmeringen. Men en promenad blev det iallafall. En otroligt mysig promenad i en mörk skog. Underbara höst.

image

image

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s